Borgerlig marknadsekonomi samt kommunism = utopier!

Borgerligheten/Alliansen har alltid försökt argumentera mot socialism genom att utmåla den som utopisk – det patetiska i dessa ansträngningar har alltid varit den manifesterade okunskapen och försöken att få mottagarna att blanda ihop socialdemokrati med sovjetisk kommunism. (Kommunism är utopi och ska inte – framförallt inte sovjetisk kommunism – blandas ihop med socialism och får absolut inte ihopkopplas med socialdemokrati)

Något som jag alltid hävdat och som jag nu tycker fler borde se som ett faktum är att; marknadsekonomi – och då allra tydligast den nyliberala varianten som våra borgerliga partier (och deras sammansvurna runt om i världen) förespråkat/realiserat i flera decennier – är en utopi!

Då jag undervisar om marknadsekonomi och förklarar att det är ett system baserat på att priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem (i fri konkurrens) satt genom utbud och efterfrågan (där teorin är att; systemet driver fram en marknadsjämvikt där pris och kvantitet är lika för utbud och efterfrågan) – konstaterar eleverna alltid att: ”så är det ju inte i verkligheten”!
Eleverna granskar kritiskt och ser att det finns uppenbara systemfel. Konsumenterna betalar i princip alltid överpris för både varor och tjänster eftersom girighet och kvartalskapitalism kräver att det görs orimliga vinster som kan portioneras ut i form av oskäliga löner, bonusar, pensioner, aktieutdelningar, etc.
Det är också tydligt att det inte finns någon fungerande konkurrens inom stora delar av marknaden och att avregleringar inte pressar priser/höjer kvalitén (t.ex. på elmarknaden och i tandvården).
Uppenbart är också att det alltid varit den fria marknaden som frambringat ekonomiska kriser/lågkonjunkturer/depressioner – (t.ex. finans/bankväsende och IT-sektorn vid 90-talskrisen och dagens kris som också framförallt finans/bankväsende ligger bakom).

Slutsatsen är givetvis att världen idag – den globala marknaden samt de regionala och lokala – behöver tydliga spelregler! Tydliga/strikta regleringar, fungerande finansinspektioner, konkurrensregler, samarbete mellan olika aktörer (länder, organisationer, företag), etc.
Vi behöver ett EU som arbetar aktivt, konstruktivt och kraftfullt med dessa frågor.
Allt för att trygga välfärd samt säkra konsumenternas/medborgarnas rättigheter (i Europa, i Sverige, i vår kommun).

Världen behöver blandekonomi!

Rösta socialdemokratiskt i EP-valet – Europaparlamentsvalet – den 7 juni!

Play! Nilsson tillbaka igen! Och dagens ord är: BONUSAR!

Så där – nu är man igång igen. Varit tyst på Nils(s)ons blogg ett bra tag nu, jag har helt enkelt haft för många andra bestyr (lagt ner ca. 60 h/v på mitt jobb bl.a., renoverat huset, försökt vara en god make far till tre barn och därtill även god make).

Bonusar bonusar bonusar! Nu gör halva näringslivet och hela Alliansen Sveriges största och mest patetiska pudel genom tiderna. De ligger och sprattlar med benen och säger att de; ”ångrar, missbedömt, inte känt av, vi hade fel”, osv. Idag går regeringen med Maud (en av de största förespråkarna för orimliga bonusar) och Fredrik i spetsen ut och säger att; ”i och med hur det ser ut idag/med tanke på krisen” så har vi beslutat att ”nu ska chefsbonusarna stoppas”.

Men för i helvete Alliansen – nu är det dags att backa (i somras stod ni bakom enorma bonusar), fattar ni inte att det är PGA. ER!!! (och de i näringslivet som delar era nyliberala/giriga ideal) som vi idag har en gigantisk ekonomisk kris!

Det är en gåta att moderaterna i dessa tider ökat i opinionsundersökningar (och att förtroendet för regeringen är relativt högt), för regeringen gör nästan ingenting – och det lilla de gör det gör de fel, gång på gång. Det är ju inte bara i bonusfrågan det blivit fel för dem. I A-kassesänkningsfrågan har de ju också gjort en pudel och utförsäljningar av statliga bolag har vänts till förstatligande av privata bolag, osv.
Ledarskribenter i borgerlig press har hyllat regeringen för att den inte gör någonting, borgarpressen försöker hamra in i Svenskarna att Alliansen är regeringsduglig. Sanningen varför svenskarna inte protesterar är nog just för att det handlar om svenskar. Det ska mycket till innan svenskar går ut och yttrar sitt missnöje (det är inte som bland många av våra EU-vänner, där nu flera regeringar nu tvingats avgå) – svenskarna sitter still i båten…och väntar!

Dessutom så har moderaterna tillsammans med stora delar av näringslivet (framförallt det finansrelaterade) under 80- och 90-talen lyckat omvälva vårt samhällsklimat till ett egoistiskt och girigt sådant. Och vågorna från den tiden har bevisligen skvalpat vidare in på 2000-talet (och tragiskt nog har det ibland också skvätt över en del över blockgränsen).

Något som också skvalpat vidare från 80- och 90-talen är främlingsfientligheten. Ny demokratis tankar lever vidare med hjälp av Sverigedemokrater och Moderater. Moderaterna flörtar med högerpopulismen – Fredrik Reinfeldt vägrar att ge besked om han kan tänka sig regera med stöd av Sverigedemokraterna!

Det har också visat sig att ledningen inom dagens Sverigedemokrater är sprungen ur framförallt det moderata ungdomsförbundet! Ska vi kanske börja kalla Moderaterna och Sverigedemokraterna för syskonpartier?

+

Utrotningshotade ord i vårt moderatstyrda Sverige: generositet, empati, solidaritet, jämställdhet och rättvisa.


Nu måste jag stoppa… finns för mycket jag vill få ur mig! Sparar lite till en annan dag – adjö!