måndag 1 september 2008

Vi är för eleverna, inte mot privata skolor, del 1

När de privata skolorna en gång började etablera sig runt om i vårt land (i.o.m. friskolereformen 1992) så var det framförallt i områden där det saknades verksamheter över huvudtaget, där de pedagogiska alternativen var obefintliga eller där den kommunala verksamheten var nedläggningshotad. Pionjärerna var ofta idealister och mycket seriösa entreprenörer (ofta drevs verksamheterna i olika former av kooperativ). Många av dessa privata förskolor, grundskolor och gymnasieskolor är alltjämt verksamma, de utgör nu ofta självklara, berikande beståndsdelar i vårt skolväsende och samhälle.

Men idag ser många gånger etablerandet av privata skolor ut på ett helt annat sätt - privatiseringsvågen leder mot något som närmast ser ut som ett kaos. Som socialdemokrat är man nu beredd att instämma med Jan Guillou;
”En hel del privatpersoner hoppas berika sig på det galna systemet och ideologiska extremister eller religiösa knäppgökar får fritt fram att drilla barn i odemokrati.”

Idag finner vi framförallt tre orsaker till vad som driver fram privatisering av kommunala skolor och i vissa fall nyetableringar: 1. vinstintressen 2. religiösa särintressen 3. ideologiska intressen.
Det som är tydligast och enklast att se är vinstintressen. Hur ska ”skolbolagen” göra för att gå med vinst (för det är ju varje bolag måste)? Jo de affärsdrivande skolledarna vet att skattebetalarna måste stå för kostnaderna, betala lika mycket för varje skolelev. Vins­ten uppstår då genom besparingar, lönesänkningar eller så kallade rationaliseringar.
Något som bl.a. visar sig i ansökningarna av privatiserad gymnasieundervisning i Stockholmsområdet - den ska koncentreras till samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och estetiska program (trots att de utbildningslinjerna redan är överbefolkade) en tydlig form av ”rationalisering”! Dock föga samhällsnyttigt!

Ett nu aktuellt och tydligt exempel på hur både ideologiska intressen och hur barn blir ett redskap för att tjäna pengar på är Tibble Gymansium i Täby. Trots att över 85% av eleverna och över 80% av lärarna ville ha skolan kvar som en kommunal skola valde den moderatstyrda kommunen att ge skolan i present till rektorn, Maj Dellström (m), som hade kampanjat för moderaterna under valrörelsen. Beslutet drevs igenom på ett kommunfullmäktigemöte som bojkottades av oppositionen. Rektor Maj Dellström råkar av en slump äga 50 procent av aktierna i det bolag som skall driva skolan i fortsättningen!

I Alliansens entusiasm att privatisera så kommer vi att få dyrare sprit och dyrare läkemedel (för så blir det i princip alltid med privatiseringar vad än marknadsfundamentalisterna säger. Så blev det när privatiseringsvågen svepte över sjuk- och tandvården samt elmarknaden, fastän det sades att det skulle bli billigare) . I sammanhanget så kanske det dock är en begränsad katastrof. Värre är det med skolväsendet, med en dyrare skola så kommer med automatik besparingarna – både i privat och kommunal skola. Något som givetvis drabbar enskilda elever och samhället på både kort och lång sikt

Vi socialdemokrater tror inte att skattebetalarna har någon lust att göra ägarna av friskolorna till miljonärer med medel som i stället borde ge våra barn en god start i livet!

10 kommentarer:

Anonym sa...

Vilket blaj!
Acceptera att alla inte tycker detsamma som du. Varför skall det t.ex. finnas hockey-gymnasium men inte matte-gymnasium?
Många jag känner har gjort ett eget val, för att dom ville, själva! Och dom trivs med det.
Svenska skolan är ett skämt i dom flesta fallen. Friskolorna gör i alla fall ett försök att ändra på det. Något er vänster-regim misslyckats med i snart ett århundrade!

Anonym sa...

Haha.. för att matte nördarna blir kvar i skatte-träsket medan hockey miljonärerna slipper skatta här, dom flyttar till USA.. Tror faktiskt inte en enda valt att skatta här hemma..

Nils(s)on sa...

Anonym - kan du konkretisera vad som är blaj!
Om du läser rubriken och första stycket så kanske du också förstår att jag INTE är emot privata skolor! "...hockey-gymnasium men inte matte-gymnasium?..." Har jag framfört att det inte ska få finnas matte-gymnasium?
Visst - det är toppen att många som du känner gjort ett eget val - och att de är nöjda med det (har jag framfört att de inte ska få göra det?)Svenska skolan ett skämt i de flesta fallen? På vilket sätt då. Det har ju nu avslöjats att Björklund bluffat rejält i sin skrämselpropaganda - svensk skola ligger i topp i alla undersökningar som gjorts, t.ex. TIMSS, PIRLS, OECD:s (EAG), WEF och FN:s UNCTAD!(Se artikel: http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=3238&Artikel=2250176)

Vore också ärligare att våga skriva sitt namn då man kommenterar!

Anonym sa...

"socialdemokrater tror inte att skattebetalarna har någon lust att göra ägarna av friskolorna till miljonärer med medel som i stället borde ge våra barn en god start i livet! "

Det finns ett litet problem i din argumentation. Det är inte ett kapitaliserat värde i sig som överlåts genom s.k. avknoppningar. Således är det inga värden som aktivt kan spenderas på skolan. Ta exemplet med lärare. Om skolan är kvar i kommunal regi så finns det inte mer pengar om man har ett skolpengssystem än det finns för skolan om den drivs som friskola. Det är något att fundera på när ni säger att borgerliga kommuner gör att det finns mindre pengar för diverse saker efter avknoppning, det är inte sant helt enkelt.

Nils(s)on sa...

Finns inget kapitaliserat värde som överlåts? Jo - det är ju precis vad som finns (det är ju därför det nu är tvärstopp i bl.a. Stockholm med avknoppningar - det strider mot lagen, både EU-lag och svensk) att "skänka bort" kommunal verksamhet (och/eller att bryta mot reglerna om upphandling). Hur tror du att de "avknoppade" skolorna betalas - genom pengar som köparen sparat ihop? Nej köpet finansieras givetvis med den elevpeng som betalas ut = kommunen ger bort verksamheten och eleverna får MYCKET mindre resurser!
Annars så är det givetvis så att elevpengen är lika stor till både privata skolor och kommunala - frågan är vad pengen används till... till eleverna eller till att göra ägarna rika? Jag väljer eleverna!

Anonym sa...

1. Nej, det finns inget kapitaliserat värde i den mening att det är inte pengar som kommunen kan lägga på utbildning. Om du äger ett hus kan det vara värt 10 miljoner, men du kan göra väldigt lite för pengarna om du inte säljer...samma sak med en kommunalt ägd skola; pengarna som finns bundna i verksamheten är "döda" så länge skolan är kommunal. Dessutom bör inte kapital från engångsintäkter användas för drift, endast för andra investeringar.

2. "det strider mot lagen, både EU-lag och svensk) att "skänka bort" kommunal verksamhet (och/eller att bryta mot reglerna om upphandling)."

Vet inte om jag skulle hålla med om det på alla plan. För det första finns det inte EU-lagstiftning och svensk lagstiftning. Sverige lyder under svensk lag, ursprunget må var EG-rätt eller dylikt, men är inkoporerat i svensk lag. För det andra låter det som en ganska enkelspårig analys av de utredningar som SKL och Statskontoret gjort. De ideologiska glasögonen har varit på och man framhäver endast det som stärker den egna tesen. Jag skulle föreslå dig att läsa dessa utredningar (även bilagorna till SKL-utredningen) och sedan påstå samma sak igen. Det är omöjligt att generellt säga att det finns ett immateriellt värde i en skolverksamhet. Där det finns ska det givetvis betalas för verksamheten.

När det gäller ditt påstående om att bryta mot lagen om upphandling vet jag inte vad du menar. Det finns egentligen två alternativ. Det ena att driften skulle upphandlas. Det är olagligt, på den punkten är lagstiftningen ytterligt tydlig. Eftersom det är ett icke-diskriminerande system ska alla parter, oavsett driftsform behandlas lika. Det som avgör är Skolverkets bedömning huruvida en utförare anses kunna uppfylla kraven, priset för själva skolplatsen är inte förhandlingsbart för endast en part utan gäller som bruksvärdesprincipen för hyresrätten kan man säga. Det andra alternativet är att själva verksamheten skulle upphandlas (d.v.s. rätten att driva själva skolan). Även där är det inte något som hamnar under LOU. Således ska det finnas möjlighet för andra aktörer än personal, men det behöver inte upphandlas med lika strikta mått. Dessutom har kommunerna möjlighet till viss handlingsfrihet då pris inte är den enda faktorn. Kommunen kan ställa krav på kvalitet och dylikt, vilket gör att ett erbjudande kan riktas kraftigt. Inte optimalt på något sätt, men ändock hur det fungerar. På denna punkt är Statskontorets utredning tydlig.

3. Krocken mellan motstånd till verksamhetsöverföring och kravet på betalning vilket skulle leda till mindre resurser: Detta är ju ett problem som motståndaren till verksamhetöverföring utan betalning för annat än inventarier skapar själv. Om kommunen inte tar betalt finns ju inte skulden att betala. Om man betalar så är det klart att kostnaden till viss del belastar budgeten och därmed tillgängligt kapital för personal eller investeringar i läroböcker. Dock måste det sägas att det i en kommun finns krav på god hushållning vilket innebär ett överskottsmål på minst 2%. Detta "drabbar" såklart alla förvaltningar, även skolförvaltningar, som måste klara av sina framtida investeringar i t.ex. nya lokaler, på en koncernövergripande nivå.

Vad gäller eventuella vinster för ägarna är det för lätt och populistiskt att säga att ägarna skor sig. Korrelationen mellan insatt kapital och kvalitet är inte given. En brytpunkt finns givetvis, där för lite pengar påverkar kvaliteten negativt, men mer pengar ger inte nödvändigtvis högre kvalitet. Detta brukar dock inte gå hem i diskussioner om offentligt finansierad verksamhet, dock oftare när man pratar prisnivå på den nya bilen man ska köpa. Huvudsaken i detta fall måste ändå bli att man hamnar i den starka konsumentmakt föräldrar och elever har. Är kvaliteten lägre byter man skola. Ser man till friskolor i Stockholms län så har de konstant bättre resultat, trots ev. vinstkrav. Detta är en paradox som frikoleovänner har svårt att förklara. Kanske har du ett bra svar?

Jag föredrar goda skolresultat alla dagar i veckan framför allt.

Anonym sa...

Korrigering: Klart att det finns EG-lagstiftning, den gäller dock som svensk lag, inte en separat lagbok således...var åtminstone det jag försökte få fram ovan. Ursäkta den oklara formuleringen.

Nils(s)on sa...

OBS! Se regler för kommentarer, punkt 1 och 9!!!
Kan fortfarande inte se att jag fått svar på min fråga om vad som är blaj!

Krassman sa...

Anonym: Att vissa skolor har högre resultat/betyg kan vara en kombination av en rad saker.

1,Mer resurser: Dessa bolag tar in otydliga avgifter och är sponsrade med viss utrustning vilket gör att de har mer pengar att röra sig med vilket kan leda till högre betyg via en osund konkurrens.

2,Fusk med betyg: "vissa" friskolors höga betyg kan förklaras genom det medvetna fuskande som en del friskolor bedriver för att bättra på sin marknadsföring. Titta bara på de reportage som nyligen gjorts på området så förstår du vad jag syftar på.

3,Upptagnings område: En skolas upptagningsområde påverkar naturligtvis dess resultat som redovisas. Elever från områden med hög studievana presterar mer än elever från mindre studievana hem. Vi kan ju båda ta och räkna hur många friskolor det finns i de tunga sociala områden jämfört med andra områden.

För att nämna ttre som jag kommer på så här på direkten.....

Nils(s)on sa...

helt rätt Krassman! Det är några svar på frågan (som är styrkta) om resultat/bedömning. Sen är påståendet; "...friskolan...konstant bättre resultat..." en sanning med modifikation. Resultaten i de privata skolorna är MYCKET varierande (både de sanna och de konstruerade).
Fler svar på frågan/påståendet kommer i nästa inlägg: Vi är för eleverna, inte mot privata skolor, del 3.