Fotboll är krig, och alla krig borde vara fotboll

När repriserna av Anders Svenssons "stolpe ut" slutade gå, kändes det som om läkaren gav upp för tidigt. Kör en repris till, nästa gång går bollen in. Men läkaren tittade på klockan och dödförklarade patienten.
Allt som finns är en förutsättningslös kärlek. Besvikelse men aldrig svek. Tager du det här laget att älska i vått och torrt? Och det gör man. Folk byter partners och jobb för något snyggare och bättre. men man byter inte lag. Lanskrona Bois och Elfsborg är värnplikt i väntan på det som är riktigt.
Känslan av att man skulle kunna offra allt för sitt land. Spränga sina lungor för sitt land. Springa 1000 mil med öppna sår för sitt land.
Det är det vackra kriget och den obefläckade nationalismen. Att sjunga nationalsången utan att stå över kistor. Att slakta utan att döda. Förlorare som lever när allting är slut, och vinnare som kan komma hem som vinnare och inte som traumatiserade psykfall.
Fotboll är krig, och alla krig borde vara fotboll. Landslaget är mitt försvar mot hopplösheten.
(Lena Sundström, "Jag och mitt lag", Aftonbladet)

Lena skriver vackra, tänkvärda ord som bör förevigas - meningar som jag gärna gör till mina egna - uttryck som som också förklarar min kärlek till fotbollen (och min syn på krig).

Post scriptum: Oremo - fräls oss!