Denna vecka får HBT-frågorna ett mycket stort utrymme i media. Fler och fler engagerar sig i HBT-frågor och det känns/syns att en förändring har skett i samhället i stort - acceptans, tolerans och insikt har ökat! Samtidigt som fler och fler i vårt land nu inte skiljer på folk och folk (bl.a. att sexuell läggning är irrelevant) - så ökar hatbrotten (och samtidigt nedprioriterar vår regering hatbrottsbekämpningen?). Med andra ord - det finns fortfarande mycket kvar att göra. Och det görandet borde såklart vara lättare nu - när så många intresserar sig för frågorna, när t.ex. en stor majoritet i vår riksdag är för könsneutrala äktenskap!
Nu är det också upp till bevis för vår regering - att gå från ord till handling - att se till att stävja hatbrotten och se till att alla i vårt land behandlas jämlikt!
Apropå jämlikhet - det har länge varit mycket tyst från nästan alla håll då det gäller jämlikhetfrågor mellan män och kvinnor. I förra veckan togs frågan upp med svenskt näringslivs ordförande (Signhild Arnegård Hansen) om varför det går så trögt att få in kvinnor i ledande positioner (som chefer, i styrelser, etc.) - men hon hade inga svar eller idéer. En rapport kom också om att antalet kvinnor som utbildas till poliser minskar (samtidigt som målet är att det ska öka). Men i stort så är det helt tyst i frågan från makthavare; politiker, arbetsgivare, fackförbund, etc. - under tiden händer ingenting - det är stiltje = utvecklingen mot jämlikhet har tappat fart!
Tragiskt nog har jag inte sett några stora steg mot jämlikhet mellan kvinnor och män på många år nu! Varför?
En fråga: går det att vara demokrat och inte inte feminist?
Nu är det också upp till bevis för vår regering - att gå från ord till handling - att se till att stävja hatbrotten och se till att alla i vårt land behandlas jämlikt!
Apropå jämlikhet - det har länge varit mycket tyst från nästan alla håll då det gäller jämlikhetfrågor mellan män och kvinnor. I förra veckan togs frågan upp med svenskt näringslivs ordförande (Signhild Arnegård Hansen) om varför det går så trögt att få in kvinnor i ledande positioner (som chefer, i styrelser, etc.) - men hon hade inga svar eller idéer. En rapport kom också om att antalet kvinnor som utbildas till poliser minskar (samtidigt som målet är att det ska öka). Men i stort så är det helt tyst i frågan från makthavare; politiker, arbetsgivare, fackförbund, etc. - under tiden händer ingenting - det är stiltje = utvecklingen mot jämlikhet har tappat fart!
Tragiskt nog har jag inte sett några stora steg mot jämlikhet mellan kvinnor och män på många år nu! Varför?
En fråga: går det att vara demokrat och inte inte feminist?
