Vi är för eleverna, inte mot privata skolor

Under de senaste åren har det vid ett flertal tillfällen framförts kritik mot religiösa friskolor. Oroväckande ofta uppfyller skolorna inte kraven från skolverket. Skolverket har funnit brister hur läroplanen följs, hur ledningen behandlar eleverna, att det saknats behörig personal, att verksamhet/undervisning är odemokratisk, osv. Dessa skolor ger inte alla barn lika möjligheter i livet. De skapar ett segregerat skolsystem. De ger ingen valfrihet till barnen!

Skolverkets förannonserar nästan alltid sina besök, vilket gör att det finns stora brister i granskningen av Sveriges skolor – skolor som missköter sig kan lätt rigga en fasad.

Skolverket behöver ökade möjligheter att snabbare tvinga fram förändringar i privata skolor som inte sköter sig och bryter mot skolplanen. Idag kan det ta år innan en friskola som missköter sig kan tvingas stänga, eftersom skolan har rätt att överklaga Skolverkets beslut. I väntan på den juridiska processen kan skolverksamheten fortsätta. Processen måste gå snabbare – för elevernas skull!

Privatskoleivrarna framför ofta som argument för etableringar och avknoppningar de goda resultaten i privat skola. Det som då mäts och jämförs är framförallt betyg och nationella prov, betyg och prov som sätts och rättas av undervisande lärare – och det vet vi, att i de privata skolorna är andelen obehöriga mycket hög, de saknar m.a.o. kunskaper om mål, betygskriterier, pedagogik, osv.

I privata skolor är också ofta anställningsformerna otrygga (projektanställningar), höga betyg till eleverna kan därför på många sätt säkerställa anställningen; läraren framstår som duktig och höga betyg är god marknadsföring för skolan.
När det gäller just betygsättning så har det under senare år vid ett flertal tillfällen framförts allvarliga anklagelser mot privata skolor (från skolornas personal) – att t.ex. rektorer gått in och ändrat i betyg (höjt upp) – för att visa en god fasad utåt. Det har även förekommit på privata gymnasieskolor att elever skrivits in på praktiska program som de inte går, då de ger mer pengar än teoretiska.

Många seriösa privata skolor samt lärarförbunden kräver idag, liksom vi socialdemokrater, att det ska ställas tuffare och tydligare krav på privata skolor. Moderaterna går dock tvärs emot – de anser att det är för många och höga hinder för att få tillstånd att starta privat skola. Det är ingen risk för överetablering menar de. Utbildningsutskottets två moderata ledamöter, Margareta Pålsson och Mats Gerdau drar också den ovanliga parallellen med livsmedelaffärer. ”Vem säger idag att vi inte behöver Willys, Lidl och Netto eftersom vi redan har Konsum och ICA? Goda idéer behövs alltid.” Därför bör alla som uppfyller grundläggande kvalitetskrav få tillstånd att starta privat skola menar moderaterna.

Vi socialdemokrater tar skolan på ett större allvar än så – vi ser inte eleverna som varor i en livsmedelsaffär! Och vad är Willys, Lidls och Nettos goda idéer – jo lågpris. Vi ser inte skolan som en lågprisaffär – tvärtom, vi vill investera i vår skola och i våra barn!

Idag har privatiseringarna av kommunala skolor tillfälligt stoppats i stora delar av landet, i t.ex. Stockholm. Det har framkommit att de strider mot både svensk och europeisk lag. Men i Norrtälje kommun fortskrider avknoppandet.

Norrtälje kommun har en stor mängd mycket väl fungerande kommunala skolor. Verksamheter som drivs av utbildat kompetent personal. Idag ser pedagogerna i den kommunala verksamheten till varje barns/elevs behov och en stor frihet finns när det gäller pedagogik och arbetsmetoder. I kommunen finns dessutom redan ett antal privata skolor som drivs utifrån en viss pedagogik. Behovet av nya alternativa privata skolor är m.a.o obefintligt och det råder redan överetablering i kommunen.
Vad är det då som driver vår moderatledda kommunledning till fortsatta privatiseringar.
Jo enbart ideologi.


Vi socialdemokrater är inte emot privata skolor, vi tycker dock att det borde vara samma regler för kommunala och privata skolor, att skolverket ska samarbeta med kommunerna för att undvika överetablering och att de privata skolorna generellt borde ta ett större socialt ansvar - för barnens/elevernas skull!

Vi är för eleverna, inte mot privata skolor, del 2

Vi socialdemokrater tycker att det ofta finns en väsentlig skillnad mellan kommunal skola och privat skola och det är det sociala ansvaret. Vi tycker att skolpengen skall användas till mer än bara kostnader för lärare, lokaler och skolmaterial. Vinster i friskolorna borde inte gå före socialt ansvar för eleverna.Vi anser att om en elev mår dåligt så ska denna elev kunna besöka en skolhälsovård och prata med en skolsköterska eller kurator. (Hur mycket av skattebetalarnas pengar skall få gå till vinst när man vet att vissa skolor inte ens har en fungerande skolhälsovård?)

Alla elever har inte heller samma förutsättningar, därför anser vi att alla elever skall få det stöd de behöver för att kunna slutföra grundskola och gymnasieskola. Att arbeta med dessa frågor är att ta ett socialt ansvar. Idag finns det exempel på många privata skolor som inte tar sitt sociala ansvar. De pengar som blir kvar efter att lärare, lokaler och skolmaterial betalats går till vinster för friskolans ägare.

Som elev och förälder ska man kunna lita på att vissa saker tar skolan ansvar för, men i dagens Sverige finner vi bland de privata skolorna skräckexempel som t.ex. gymnasieskolor som inte erbjuder skollunch och skolor, som har en veckas idrott per år istället för en gång i veckan, osv.
Som tur är så finns också en mängd seriösa privata skolor – men detta leder såklart till frågan om hur det är med en lika skola för alla, likvärdig utbildning och gemensamma regler.

Vi tycker att dagens regelverk borde ändras så att kommunala skolor och privata skolor i framtiden kan konkurrera på lika villkor. Det borde dessutom vara ett krav på att alla skolor oavsett huvudman skall ta ett socialt ansvar.

Det minsta man som medborgare har rätt att kräva är att kraven är desamma i kommunens skolor och i de privata skolorna!

Be om ursäkt – avgå – Sverige är värda en seriös skolminister!

Major Björklund – tillika skolminister – har byggt en stor del av sin karriär på att kritisera och smutskasta det svenska skolväsendet – ”Sverige har världens största oordningsproblem, det har skett en stor försämring av resultat och betyg, svenska elever ägnar mycket mindre tid till studier än andra elever, osv.”. Björklund har systematiskt framfört att vi i Sverige har en flumskola, en skola utan ordning och reda, en skola i kris.
Jag har tidigare hävdat motsatsen samt att Björklund bara sysslar med skrämselpropaganda, nu får vi svart på vitt att alla vi som opponerat oss haft rätt. Björklund ljuger!

Några exempel:
”Det finns också sammanställningar av OECD:s skrift Education at a Glance (EAG) gjorda av utbildningsdepartementet där Sverige hamnar i topp. Så här står det att läsa i ett utkast till en rapport skriven i slutet av augusti 2006, alltså strax innan maktskiftet:
- ”En sammanvägning av OECD ländernas rangordning avseende 145 olika variabler inom utbildningsområdet enligt EAG 2006 visar att Sverige och Finland hade de högsta genomsnittliga placeringar inom OECD. Jämförelsen omfattar i stort sett samtliga tabeller i Education at a glance.
Motsvarande beräkningar i EAG 2003 och EAG 2005 gav då samma framstående placering för Sverige och även en ganska likartad inbördes placering för övriga OECD-länder.”

I början av 2000-talet kommer också EU-rapporten European European Report on Quality of School Education där placerar sig Sverige också mycket bra, till och med bäst i Europa enligt vissa indikatorer.

Hösten 2005 presenterades två internationella rapporter med goda omdömen om det svenska utbildningsväsendet. Den ena rapporten, World Investment Report 2005, kom från FN-organet Unctad. I den rapporten som omfattade 196 länder presenterades ett innovationsindex baserad på ländernas utbildningsnivå och styrkor inom forskning och utveckling. Och Sverige hamnade där på första plats, före Finland och USA.

Den andra rapporten kom från World Economic Forum (WEF) och placerade Sverige på tredje plats bland 117 länder när det gäller tillväxtpotential. Alla nordiska länder hamnade bland de tio översta och Augusto Lopez-Claros, chefsekonom vid WEF, såg utbildningssystemet som en del av förklaringen till Sveriges och de nordiska ländernas framgångar: ”- Det är i själva verket så att de stora skatteintäkterna har levererat ett utbildningssystem i världsklass, ett väl utbyggt socialt skyddsnät och en mycket motiverad och kunnig arbetskraft” (säger han i en artikel i Svenska Dagbladet).

TIMMS 2003. Elevenkäten med frågor om trivsel och trygghet i skolan. Och när eleverna svarar på frågor om de blivit bestulna, retade och fått ta emot glåpord, exkluderade eller slagna i skolan, säger en förkrossande majoritet, 8 av 10 svenska elever att inget av dessa saker förekommit senaste månaden. Och Sverige toppar därmed tabellen. De svenska eleverna känner sig alltså tryggast av alla medverkande länders elever.


Björklund är totalt avklädd och så även alla hans lakejer som trummat in det falska budskapet i stora delar av svenska folkets medvetande. Skolpolitiken var bl.a. den näst största frågan vid valet.
Björklund har kränkt alla Sveriges hårt och väl arbetande elever, lärare och skolledare med sin smutskastning.
Be om ursäkt – avgå – Sverige är värda en seriös skolminister!

(PS. När jag vid ett tillfälle frågade Norrtälje Tidnings politiske chefredaktör, Reidar Carlsson, vad han bygger sina skolpolitiska uttalanden på – vilken forskning som låg till grund för hans åsikter och kommentarer om skolan, så fick jag till svar; ”Jan Björklund!”.
Reidar Carlsson – nu lika avklädd som Björklund – trovärdighet noll – betyg: IG)

Vi är för eleverna, inte mot privata skolor, del 1

När de privata skolorna en gång började etablera sig runt om i vårt land (i.o.m. friskolereformen 1992) så var det framförallt i områden där det saknades verksamheter över huvudtaget, där de pedagogiska alternativen var obefintliga eller där den kommunala verksamheten var nedläggningshotad. Pionjärerna var ofta idealister och mycket seriösa entreprenörer (ofta drevs verksamheterna i olika former av kooperativ). Många av dessa privata förskolor, grundskolor och gymnasieskolor är alltjämt verksamma, de utgör nu ofta självklara, berikande beståndsdelar i vårt skolväsende och samhälle.

Men idag ser många gånger etablerandet av privata skolor ut på ett helt annat sätt - privatiseringsvågen leder mot något som närmast ser ut som ett kaos. Som socialdemokrat är man nu beredd att instämma med Jan Guillou;
”En hel del privatpersoner hoppas berika sig på det galna systemet och ideologiska extremister eller religiösa knäppgökar får fritt fram att drilla barn i odemokrati.”

Idag finner vi framförallt tre orsaker till vad som driver fram privatisering av kommunala skolor och i vissa fall nyetableringar: 1. vinstintressen 2. religiösa särintressen 3. ideologiska intressen.
Det som är tydligast och enklast att se är vinstintressen. Hur ska ”skolbolagen” göra för att gå med vinst (för det är ju varje bolag måste)? Jo de affärsdrivande skolledarna vet att skattebetalarna måste stå för kostnaderna, betala lika mycket för varje skolelev. Vins­ten uppstår då genom besparingar, lönesänkningar eller så kallade rationaliseringar.
Något som bl.a. visar sig i ansökningarna av privatiserad gymnasieundervisning i Stockholmsområdet - den ska koncentreras till samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och estetiska program (trots att de utbildningslinjerna redan är överbefolkade) en tydlig form av ”rationalisering”! Dock föga samhällsnyttigt!

Ett nu aktuellt och tydligt exempel på hur både ideologiska intressen och hur barn blir ett redskap för att tjäna pengar på är Tibble Gymansium i Täby. Trots att över 85% av eleverna och över 80% av lärarna ville ha skolan kvar som en kommunal skola valde den moderatstyrda kommunen att ge skolan i present till rektorn, Maj Dellström (m), som hade kampanjat för moderaterna under valrörelsen. Beslutet drevs igenom på ett kommunfullmäktigemöte som bojkottades av oppositionen. Rektor Maj Dellström råkar av en slump äga 50 procent av aktierna i det bolag som skall driva skolan i fortsättningen!

I Alliansens entusiasm att privatisera så kommer vi att få dyrare sprit och dyrare läkemedel (för så blir det i princip alltid med privatiseringar vad än marknadsfundamentalisterna säger. Så blev det när privatiseringsvågen svepte över sjuk- och tandvården samt elmarknaden, fastän det sades att det skulle bli billigare) . I sammanhanget så kanske det dock är en begränsad katastrof. Värre är det med skolväsendet, med en dyrare skola så kommer med automatik besparingarna – både i privat och kommunal skola. Något som givetvis drabbar enskilda elever och samhället på både kort och lång sikt

Vi socialdemokrater tror inte att skattebetalarna har någon lust att göra ägarna av friskolorna till miljonärer med medel som i stället borde ge våra barn en god start i livet!