Den senaste tiden har skolfrågorna (återigen) stått överst på agendan (i vår lokala tidning, på våra arbetsplatser, i våra hem), och det är tyvärr inga positiva saker som framförs/diskuteras. Något som vi tycker sticker ut extra i denna debatt är den syn på skolans verksamhet och på sitt eget ansvar som Ann S Pihlgrens (m) framför i en replik i NT 26/3 – vi blir både förvånade och förbannade!
Om ordföranden i Barn- och skolnämnden går ut och säger att ”skolresultaten aldrig blir bättre än vad kompetensen hos lärarna är” – så sågar hon hela lärarkåren (hon försöker rikta om fokus när det gäller ansvar från sig själv till lärarna och påvisa en koppling - som inte finns - till kommunens dåliga skolresultat,). Hur kan man som ordförande använda sig utav den retoriken? Och den ännu viktigare frågan är: Hur ska skolan bli bättre, om lärarna gång på gång får skit kastad på sig?
Alla utbildade lärare (och doktorer i sokratisk filosofi) vet att för att bygga upp något, så krävs det positiv respons – inte negativ. Ingen människa växer genom att ständigt få höra hur dålig han eller hon är.
Läser vi då den rapport som Ann S Pihlgren (”Öppna jämförelser” från Sveriges kommuner och landsting) hänvisar till så ser vi att det lyser rött, rött, rött på kolumnen för Norrtälje kommun – det innebär att vår kommun placerar sig bland de 25% sämsta kommunerna i landet på område efter område och då bl.a. när det gäller betygsmeritvärde. I samma undersökning ligger Norrtälje kommun dock i topp vad gäller antalet satsade kronor per betygspoäng. Det innebär m.a.o. att fastän vår kommun lägger ner rysligt lite pengar på skolan så får vi i förhållande till satsningen ut mycket för pengarna – väldigt många av våra lärare i kommunen gör alltså ett strålande jobb (trollar nästan). Fakta visar dock som sagt att kommunen befinner sig i bottenträsket (som vi påvisade tidigare med t.ex. usla betygsmeritvärden).
Slutsatsen blir såklart att det skulle behövas relativt små resursförstärkningar för att ge ganska stora förbättringar (eftersom vi har så bra pedagoger i kommunen). Men i stället så väljer de styrande i vår kommun att minska resurserna till skolan. Våra styrande har dessutom väldigt svårt med matematik och logik. Bl.a. så hävdar de att det inte blir någon minskning av lärartäthet eftersom elevantalet minskar med ca 200 i kommunen – det innebär 25 tjänster menar de, det skulle innebära 8 elever per lärare – befinner sig våra styrande i Utopia?
Om man dessutom slår ut elevminskningen på kommunens alla 31 grundskolor, så blir det bara 6 elever per skola. En skola måste kunna ha rörlighet i elevantalet på fler elever än så - innan man ska börja diskutera övertalighet.
De borgerliga gick till val på ordning och reda i skolan samt att resultaten skulle höjas. Men i stället får vi se rekord i varsel av lärare och ologiska skolnedläggningar!
Det främsta argument för nedläggningen av Flygskolan var att spara lokalkostnader så att de i stället skulle kunna ge mer resurser till grundskolan – något sådant ser vi inte, tvärtom!
Efter rapporterna i höstas då det framkom i undersökning efter undersökning att Norrtälje kommun låg/ligger i Sverigebotten när det gäller skola så gick vår högsta kommunledning ut stort och sa att; nu vänder vi detta, nu ska det satsas på skolan, nu ska vi bli bäst, etc.
Vilka försöker de lura? Våra barn?
Skolverksamheten (förskola, fritids, grundskola) är några av de absolut viktigaste verksamheterna i varje kommun (lagbunden). Kommunledningen har utlovat satsningar på skolan men använder i stället skolan som budgetregulator. De prioriterar uppenbarligen inte detta område, de vägrar se behovet av förändring och de tar inte ansvar. Det är uppenbart att vår kommunledning inte företräder folkets åsikter i skolfrågorna och de ställer sig inte ens på samma sida som sina väljare.
Det är i skolan som framtiden byggs. En kvalitativ skola med många vuxna (med rätt kompetenser) gör att vi får trygga barn som tror på sig själva. Vi måste skapa förutsättningar för framtiden så att kommande generationer känner en framtidstro i kommunen. En kommun kan inte växa utan entreprenöriella invånare.
Vi är stolta över att arbeta som lärare – vi ser att vi gör skillnad (vi vet att kompetenta lärare är den absolut viktigaste framgångsfaktorn i skolan) - och våra elever ger oss så mycket livskunskap och glädje. Men vi har också en ambition, den är att vi vill känna oss stolta över att vara kommuninvånare och kommunanställda. Ta diskussionen med oss lärare för att diskutera kvalitet och utveckling (vi ger dessutom gärna positiv respons - då det finns anledning till det - samt konstruktiv kritik)!
Vi vägrar dock ta mer skit om hur dåliga vi är, när vi inte är det!
Inlägget författat tillsammans med min kära kollega och s-vän, Johanna Haldin.
Om ordföranden i Barn- och skolnämnden går ut och säger att ”skolresultaten aldrig blir bättre än vad kompetensen hos lärarna är” – så sågar hon hela lärarkåren (hon försöker rikta om fokus när det gäller ansvar från sig själv till lärarna och påvisa en koppling - som inte finns - till kommunens dåliga skolresultat,). Hur kan man som ordförande använda sig utav den retoriken? Och den ännu viktigare frågan är: Hur ska skolan bli bättre, om lärarna gång på gång får skit kastad på sig?
Alla utbildade lärare (och doktorer i sokratisk filosofi) vet att för att bygga upp något, så krävs det positiv respons – inte negativ. Ingen människa växer genom att ständigt få höra hur dålig han eller hon är.
Läser vi då den rapport som Ann S Pihlgren (”Öppna jämförelser” från Sveriges kommuner och landsting) hänvisar till så ser vi att det lyser rött, rött, rött på kolumnen för Norrtälje kommun – det innebär att vår kommun placerar sig bland de 25% sämsta kommunerna i landet på område efter område och då bl.a. när det gäller betygsmeritvärde. I samma undersökning ligger Norrtälje kommun dock i topp vad gäller antalet satsade kronor per betygspoäng. Det innebär m.a.o. att fastän vår kommun lägger ner rysligt lite pengar på skolan så får vi i förhållande till satsningen ut mycket för pengarna – väldigt många av våra lärare i kommunen gör alltså ett strålande jobb (trollar nästan). Fakta visar dock som sagt att kommunen befinner sig i bottenträsket (som vi påvisade tidigare med t.ex. usla betygsmeritvärden).
Slutsatsen blir såklart att det skulle behövas relativt små resursförstärkningar för att ge ganska stora förbättringar (eftersom vi har så bra pedagoger i kommunen). Men i stället så väljer de styrande i vår kommun att minska resurserna till skolan. Våra styrande har dessutom väldigt svårt med matematik och logik. Bl.a. så hävdar de att det inte blir någon minskning av lärartäthet eftersom elevantalet minskar med ca 200 i kommunen – det innebär 25 tjänster menar de, det skulle innebära 8 elever per lärare – befinner sig våra styrande i Utopia?
Om man dessutom slår ut elevminskningen på kommunens alla 31 grundskolor, så blir det bara 6 elever per skola. En skola måste kunna ha rörlighet i elevantalet på fler elever än så - innan man ska börja diskutera övertalighet.
De borgerliga gick till val på ordning och reda i skolan samt att resultaten skulle höjas. Men i stället får vi se rekord i varsel av lärare och ologiska skolnedläggningar!
Det främsta argument för nedläggningen av Flygskolan var att spara lokalkostnader så att de i stället skulle kunna ge mer resurser till grundskolan – något sådant ser vi inte, tvärtom!
Efter rapporterna i höstas då det framkom i undersökning efter undersökning att Norrtälje kommun låg/ligger i Sverigebotten när det gäller skola så gick vår högsta kommunledning ut stort och sa att; nu vänder vi detta, nu ska det satsas på skolan, nu ska vi bli bäst, etc.
Vilka försöker de lura? Våra barn?
Skolverksamheten (förskola, fritids, grundskola) är några av de absolut viktigaste verksamheterna i varje kommun (lagbunden). Kommunledningen har utlovat satsningar på skolan men använder i stället skolan som budgetregulator. De prioriterar uppenbarligen inte detta område, de vägrar se behovet av förändring och de tar inte ansvar. Det är uppenbart att vår kommunledning inte företräder folkets åsikter i skolfrågorna och de ställer sig inte ens på samma sida som sina väljare.
Det är i skolan som framtiden byggs. En kvalitativ skola med många vuxna (med rätt kompetenser) gör att vi får trygga barn som tror på sig själva. Vi måste skapa förutsättningar för framtiden så att kommande generationer känner en framtidstro i kommunen. En kommun kan inte växa utan entreprenöriella invånare.
Vi är stolta över att arbeta som lärare – vi ser att vi gör skillnad (vi vet att kompetenta lärare är den absolut viktigaste framgångsfaktorn i skolan) - och våra elever ger oss så mycket livskunskap och glädje. Men vi har också en ambition, den är att vi vill känna oss stolta över att vara kommuninvånare och kommunanställda. Ta diskussionen med oss lärare för att diskutera kvalitet och utveckling (vi ger dessutom gärna positiv respons - då det finns anledning till det - samt konstruktiv kritik)!
Vi vägrar dock ta mer skit om hur dåliga vi är, när vi inte är det!
Inlägget författat tillsammans med min kära kollega och s-vän, Johanna Haldin.
I morgon presenterar vi här en punktlista med idéer, förslag, osv. (lite konstruktivitet) med vad vi anser att Norrtälje kommun behöver göra för att stärka/utveckla skolan.
PS. Lägg din röst i Europaparlamentsvalet på Åsa Westlund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar